Europeiska parlamentets ståndpunkt om den demokratiska situationen i Georgien

Europeiska parlamentet antar en tydlig ståndpunkt till de senaste händelserna i Georgien, EU-kandidatland. Texten svarar på antagandet av kontroversiella lagar som påverkar demokratin och de grundläggande rättigheterna. Georgiska myndigheters åtgärder har lett till uppskov med anslutningsprocessen och europeiskt finansiellt stöd.

Sammanhang och mål

Georgien är EU-kandidatland sedan december 2023, med villkoret att genomföra demokratiska reformer. EU-Georgien associationsavtal och landets internationella åtaganden utgör referensramen. Målet är att upprätthålla trycket för respekt för europeiska värderingar och skydd av civilsamhället.

Nyckelåtgärder

• Uttrycker djup oro för antagandet av Lagen om transparens för utländskt inflytande och Lagen om skydd av familjevärden
• Fördömer ändringar i vallagen som avskaffar könsquotor och ändrar sammansättningen av valkommissioner
• Kraver att georgiska myndigheter respekterar rekommendationer från Venedigkommissionen och europeiska partner
• Understryker behovet av att skydda civilsamhällets utrymme och oberoende medier
• Kraver garanti för grundläggande friheter och demokratiska processer

Tidsplan och genomförande

Georgiens anslutningsprocess är effektivt frusen sedan maj 2024. Europeiskt finansiellt stöd är uppskjutet till villkoren är uppfyllda. Europeiska rådet i juni 2024 fastställde tydliga tidsfrister för återgång till den europeiska vägen. Kontinuerlig uppföljning sker genom periodiska rapporter från Europeiska kommissionen.

Inverkan för medborgare och aktörer

Georgiskt civilsamhälle påverkas direkt av rättsliga begränsningar. Icke-statliga organisationer och oberoende medier kan få sin verksamhet begränsad. Georgiska medborgare kan ha svårare att utöva sina grundläggande rättigheter. Processen för europeisk integration är äventyrad, vilket påverkar landets utvecklingsperspektiv. Internationella partner har redan tillämpat restriktiva åtgärder.