Europaparlamentet antog den 6 maj 2025 en ändring av förordningen om referensvärden (benchmarks). Dessa index används i finansiella kontrakt, såsom räntor eller aktieindex. Översynen syftar till att klargöra vilka index som omfattas, bättre reglera dem som kommer från länder utanför EU och lätta vissa rapporteringskrav.
Den ursprungliga förordningen (EU) 2016/1011, känd som "BMR" (Benchmark Regulation), infördes efter skandaler med räntemanipulation som Libor. Den ställer strikta krav på administratörer av referensvärden för att garantera deras tillförlitlighet. Dess tillämpningsområde var dock alltför brett och omfattade även index som sällan används eller inte är kritiska. Dessutom var index från tredjeländer (utanför EU) tvungna att erkännas eller godkännas, vilket skapade administrativa bördor. Europeiska kommissionen föreslog en översyn 2023 för att förenkla och anpassa reglerna.
Parlamentet godkände rådets ståndpunkt, som ändrar 2016 års förordning. De viktigaste ändringarna är:
Den antagna texten är resultatet av en överenskommelse mellan parlamentet och rådet (ordinarie lagstiftningsförfarande). Föredragande var Jonás Fernández (S&D, Spanien).
Omröstningen ägde rum den 6 maj 2025. Parlamentet godkände rådets ståndpunkt utan ändringar genom en handuppräckning (ingen individuell räkning). Beslutet är därmed antaget.
För privatpersoner är dessa förändringar främst indirekta. Referensvärden används för att beräkna räntor på bolån, avkastning på pensionsfonder eller resultatet av sparkonton. Genom att förenkla reglerna för icke-kritiska index minskar efterlevnadskostnaderna för banker och kapitalförvaltare, vilket kan leda till lägre avgifter för konsumenterna. Å andra sidan förblir kritiska index strikt reglerade för att undvika manipulation. Öppningen för index från tredjeländer möjliggör en större mångfald av investeringar, men med garantier om likvärdighet. Sammanfattningsvis syftar översynen till att balansera investerarskydd och den europeiska finansmarknadens konkurrenskraft.