Europaparlamentet har antagit en resolution som avvisar minskningen av anslagen för främjande av europeiska livsmedelsprodukter som föreslås i kommissionens budgetförslag för 2027. Det begär att denna budget ska bibehållas åtminstone på 2026 års nivå, det vill säga 205 miljoner euro, och lägger fram rekommendationer för att förenkla tillträdet för små företag, stödja exporten och lägga till ull bland de stödberättigade produkterna. Denna text är en politisk ståndpunkt: den ändrar ännu inte lagen och skapar inga bindande rättsliga skyldigheter.
Unionens politik för livsmedelsfrämjande stöder ekonomiskt kampanjer som syftar till att göra europeiska produkter kända, i Europa och i världen. Dess budget har ökat från 132 miljoner euro 2025 till 205 miljoner euro 2026. För 2027 har kommissionen föreslagit en betydande minskning av dessa anslag, samtidigt som den hävdar att den vill stärka erkännandet av europeiska livsmedelsprodukter. Parlamentet anser att denna nedskärning strider mot detta mål och att den skulle försvaga ett användbart instrument för att hantera marknadsstörningar och stödja exporten.
Budgeten bibehålls på 2026 års nivåParlamentet avvisar den föreslagna minskningen för 2027 och begär att budgeten för främjandepolitiken ska bibehållas på minst 205 miljoner euro, nivån för 2026.
Ull läggs till bland de stödberättigade produkternaUll, som för närvarande saknas i förteckningen över produkter som kan få främjandestöd, bör läggas till där, liksom andra textilprodukter, för att göra denna biprodukt från fårskötseln mer värdefull.
Förenklat tillträde för små och medelstora företagKommissionen uppmanas att överväga riktade åtgärder för små och medelstora företag: tätare betalningscykler, lättare krav på medfinansiering och höjda trösklar för förfinansiering, eftersom förskotteringen av kostnader fortfarande är ett stort hinder.
Förenklade förfaranden och digitala verktygFörfarandena för ansökan och rapportering bör förenklas betydligt, med tekniskt stöd och digitala verktyg som gör det möjligt för sökande att kontrollera sin stödberättigande och lämna in sina dokument. En allmän vägledning om god praxis för saluföring bör offentliggöras.
Inga nya sektoriella restriktionerParlamentet motsätter sig införandet av nya stödberättigandekriterier eller restriktioner som riktar sig mot vissa produkter. Alla stödberättigade sektorer, inklusive kvalitetsviner och rött kött, måste behandlas rättvist och lika.
Resolutionen antogs med 476 röster för, 83 emot och 42 nedlagda röster.
För medborgarna har denna omröstning ingen omedelbar effekt på priser eller regler. Den sänder dock en tydlig politisk signal: parlamentet vägrar att budgeten för främjande av europeiska produkter sänks 2027 och förespråkar att dessa produkter förblir synliga och konkurrenskraftiga gentemot importen. Livsmedelsföretag, särskilt små och medelstora, skulle på sikt kunna dra nytta av enklare förfaranden och bättre tillgång till finansiering om kommissionen följer dessa rekommendationer. Ull skulle också kunna bli stödberättigad till dessa stöd, vilket skulle stödja fårskötsel.
Kommissionen ville minska anslagen för främjandet av europeiska produkter 2027. Europaparlamentet har antagit en resolution som avvisar denna minskning och kräver att budgeten bibehålls åtminstone på 2026 års nivå, det vill säga 205 miljoner euro. En omröstning där ord ställs mot handling.
Kommissionen hävdar att den vill öka erkännandet av europeiska livsmedelsprodukter, men dess budgetförslag för 2027 minskar anslagen för främjandet. Parlamentet pekar på denna motsägelse: hur ska man främja europeiska produkter om man skär ned finansieringen? Resolutionen kräver att budgeten bibehålls på minst 205 miljoner euro, 2026 års nivå, mot 132 miljoner 2025.
Denna ståndpunkt är inte enbart ett försvar av status quo. Främjandepolitiken stöder kampanjer som hjälper producenter att exportera och diversifiera sina marknader. I ett sammanhang av geopolitiska störningar och illojal konkurrens kan investeringar i främjande vara mer effektiva än reaktiva stödåtgärder. Att minska denna budget är att försvaga ett proaktivt instrument när det är som mest användbart.
Parlamentet betonar att den nuvarande ramen gynnar stora organisationer: representativitetskriterier, administrativ komplexitet och höga tillträdeskostnader. Små och medelstora företag, familjejordbruk och kooperativ avskräcks av tunga förfaranden och kravet att ligga ute med en betydande del av kostnaderna. Resolutionen kräver riktade åtgärder: tätare betalningscykler, förenklad samfinansiering, höjda trösklar för förfinansiering.
Dessa rekommendationer går i rätt riktning, men de är fortfarande uppmaningar till kommissionen. Den verkliga förändringen kommer om förfarandena verkligen förenklas och om de digitala verktygen gör det möjligt för små producenter att kontrollera sin behörighet utan att gå via konsultbyråer. Förenkling får inte vara en slogan: den måste leda till färre formulär och mer direkt tillgång.
Parlamentet motsätter sig införandet av nya behörighetskriterier eller restriktioner som riktar sig mot vissa produkter, särskilt kvalitetsviner och rött kött. Det insisterar på likabehandling mellan alla berättigade sektorer. Denna ståndpunkt är konsekvent: främjandet måste förbli ett balanserat ekonomiskt instrument, inte ett ideologiskt verktyg för näringspolitik.
Tillägget av ull till de berättigade produkterna illustrerar detta pragmatiska synsätt: att erkänna värdet av en biprodukt från fårskötseln och göra det möjligt för uppfödare att få en inkomst från den. Ett liberalt alternativ hade varit att ta bort restriktionerna för användning av nationellt ursprung i kampanjerna, såsom texten föreslår, för att låta producenterna särskilja sina produkter på utländska marknader.
En främjandebudget som minskar samtidigt som man proklamerar att man vill främja, det är en motsägelse som parlamentet vägrar att bekräfta.
Kommissionen ville minska anslagen för främjandet av europeiska produkter 2027. Europaparlamentet har antagit en resolution som avvisar denna minskning och kräver att budgeten bibehålls åtminstone på 2026 års nivå, det vill säga 205 miljoner euro. En omröstning där ord ställs mot handling.
Kommissionen hävdar att den vill öka erkännandet av europeiska livsmedelsprodukter, men dess budgetförslag för 2027 minskar anslagen för främjandet. Parlamentet pekar på denna motsägelse: hur ska man främja europeiska produkter om man skär ned finansieringen? Resolutionen kräver att budgeten bibehålls på minst 205 miljoner euro, 2026 års nivå, mot 132 miljoner 2025.
Denna ståndpunkt är inte enbart ett försvar av status quo. Främjandepolitiken stöder kampanjer som hjälper producenter att exportera och diversifiera sina marknader. I ett sammanhang av geopolitiska störningar och illojal konkurrens kan investeringar i främjande vara mer effektiva än reaktiva stödåtgärder. Att minska denna budget är att försvaga ett proaktivt instrument när det är som mest användbart.
Parlamentet betonar att den nuvarande ramen gynnar stora organisationer: representativitetskriterier, administrativ komplexitet och höga tillträdeskostnader. Små och medelstora företag, familjejordbruk och kooperativ avskräcks av tunga förfaranden och kravet att ligga ute med en betydande del av kostnaderna. Resolutionen kräver riktade åtgärder: tätare betalningscykler, förenklad samfinansiering, höjda trösklar för förfinansiering.
Dessa rekommendationer går i rätt riktning, men de är fortfarande uppmaningar till kommissionen. Den verkliga förändringen kommer om förfarandena verkligen förenklas och om de digitala verktygen gör det möjligt för små producenter att kontrollera sin behörighet utan att gå via konsultbyråer. Förenkling får inte vara en slogan: den måste leda till färre formulär och mer direkt tillgång.
Parlamentet motsätter sig införandet av nya behörighetskriterier eller restriktioner som riktar sig mot vissa produkter, särskilt kvalitetsviner och rött kött. Det insisterar på likabehandling mellan alla berättigade sektorer. Denna ståndpunkt är konsekvent: främjandet måste förbli ett balanserat ekonomiskt instrument, inte ett ideologiskt verktyg för näringspolitik.
Tillägget av ull till de berättigade produkterna illustrerar detta pragmatiska synsätt: att erkänna värdet av en biprodukt från fårskötseln och göra det möjligt för uppfödare att få en inkomst från den. Ett liberalt alternativ hade varit att ta bort restriktionerna för användning av nationellt ursprung i kampanjerna, såsom texten föreslår, för att låta producenterna särskilja sina produkter på utländska marknader.
En främjandebudget som minskar samtidigt som man proklamerar att man vill främja, det är en motsägelse som parlamentet vägrar att bekräfta.