Europaparlamentet har antagit en resolution som kraftfullt fördömer Huthis robot- och drönarattacker mot Saudiarabien, Israel, Förenade arabemiraten och sjöfarten. Det kräver ett omedelbart upphörande av fientligheterna, en förstärkning av den marina operationen EUNAVFOR ASPIDES och att Huthirörelsen förs upp på unionens terroristlista, med humanitära undantag. Texten är inte en lag: den uttrycker parlamentets politiska ståndpunkt och uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att agera.
Sedan juli 2026 har Huthi kraftigt ökat antalet robot- och drönarattacker mot saudiska städer, energiinfrastruktur och civila flygplatser och har utlyst en sjöblockad mot Saudiarabien. Dessa attacker stör den marina handeln i Röda havet och i Bab el-Mandeb-sundet, vilket driver upp priserna på energi och transporter. Parlamentet anser att stabiliteten i regionen och säkerheten för de europeiska försörjningskedjorna står på spel.
Fördömande av attackernaParlamentet fördömer robot- och drönarattackerna mot saudiskt territorium, bland annat mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh, mot skolor och bostadsområden, samt attackerna mot Israel, Förenade arabemiraten och fartyg i Röda havet.
Uppförande på terroristlistanDet uppmanar rådet att på förslag av den höga representanten utan dröjsmål föra upp Huthirörelsen, dess militära och politiska grenar och dess ledare på EU:s terroristlista. Alla restriktiva åtgärder bör vara riktade och åtföljas av tydliga humanitära undantag i enlighet med resolution 2664 (2022) från FN:s säkerhetsråd.
Förstärkning av EUNAVFOR ASPIDESDet beklagar att den marina operationen EUNAVFOR ASPIDES har betydligt färre än de tio fartyg som ansågs nödvändiga vid dess inledande. Det uppmanar medlemsstaterna att bidra med fregatter med luftförsvar och drönarbekämpningskapacitet samt sjöpatrullflygplan, och rådet att förlänga operationen efter den 28 februari 2027.
Bedömning av energi och priserDet uppmanar kommissionen att skyndsamt bedöma konsekvenserna av störningarna i Bab el-Mandeb-sundet för EU:s energisäkerhet, inflationen, försörjningskedjorna och de europeiska hamnarna, och att lägga fram nödåtgärder, bland annat diversifiering av försörjningen och riktat stöd till hushåll och små och medelstora företag.
Humanitärt bistånd under kontrollDet kräver strikt kontroll av det EU-finansierade humanitära biståndet till Jemen, oberoende verifiering av partner och garantier mot att det avleds till väpnade grupper. Det uppmanar till att öka biståndet och åtgärda finansieringsbristerna, bland annat via det framtida instrumentet Europa i världen.
Resolutionen antogs med 291 röster för, 271 emot och 8 nedlagda röster vid den namngivna omröstningen den 22 oktober 2026.
För EU-medborgarna innebär denna omröstning inte någon direkt tillämplig regel. Den sänder dock en stark politisk signal: parlamentet begär att Huthi ska föras upp på EU:s terroristlista, vilket på sikt skulle kunna leda till att deras tillgångar fryses och att det blir förbjudet att ställa medel till deras förfogande. Det kräver också en bedömning av effekterna på priserna för energi och sjötransporter, samt riktat stöd till hushåll och små företag om situationen förvärras. Förstärkningen av den marina operationen syftar till att skydda navigeringsfriheten i Röda havet, som många varor som importeras till Europa är beroende av.
Europaparlamentet har antagit en resolution som fördömer huthiernas attacker och uppmanar rådet att föra upp rörelsen på unionens terroristlista. Det är inte en lag, men en tydlig politisk signal: sjösäkerhet och navigationsfrihet är direkta europeiska intressen, och unionen måste sluta lägga ut sitt skydd på entreprenad.
Att föra upp huthierna på EU:s terroristlista handlar inte om att visa upp en symbol. Ett sådant beslut, som fattas på förslag av den höga representanten, gör det möjligt att frysa rörelsens och dess medhjälpares tillgångar och att förbjuda tillhandahållande av medel. Parlamentet nöjer sig inte med att fördöma: det uppmanar rådet att agera utan dröjsmål och rikta in sig på de militära och politiska grenarna, ledarna och säkerhetsapparaten. Motprestationen är tydlig: alla åtgärder måste vara riktade och åtföljas av klara humanitära undantag, så att biståndet till jemenitiska civila inte blockeras. Det är rätt angreppssätt: träffa de ansvariga, inte offren.
Texten stannar inte där. Den uppmanar till att montera ned finansieringskanalerna, inklusive oljesmuggling och olagliga kapitalöverföringar, och att stärka samarbetet mellan finansunderrättelseenheter, Europol och Eurojust. Den uppmanar också att utvidga de restriktiva åtgärderna till alla som levererar vapen och komponenter till huthierna, och att bättre upprätthålla FN:s vapenembargo. På denna punkt driver parlamentet på för att medlemsstaterna ska ta sitt ansvar: noggranna och transparenta bedömningar av vapenexport, i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/GUSP och vapenhandelsfördraget.
Röda havet och Bab el-Mandeb är inte punkter på en karta. De är handelsvägar som hela laster avsedda för Europa är beroende av. Huthiernas attacker mot fartyg, och den utlysta sjöblockaden mot Saudiarabien, driver upp transport- och försäkringskostnaderna och hotar försörjningstryggheten på energiområdet. Parlamentet säger det klart: störningen av logistikflödena har blivit ett instrument för strategisk påtryckning. Mot detta är operation EUNAVFOR ASPIDES avgörande, men den är underdimensionerad. Parlamentet beklagar att den har långt färre än de tio fartyg som bedömdes nödvändiga vid starten och uppmanar medlemsstaterna att bidra med fregatter med luftförsvar och antidrönarkapacitet samt med flygplan för sjöpatrullering.
Det är där skon klämmer. De medlemsstater som ännu inte bidrar måste göra det, och rådet måste förlänga operationen efter den 28 februari 2027. Men kostnadsfrågan kan inte ignoreras: varje fartyg som skickas är ett fartyg som tas bort från ett annat uppdrag, och varje försening i bidraget innebär att handelsfartyg exponeras. Parlamentet begär också en skyndsam bedömning av konsekvenserna för energi, inflation och europeiska hamnar, och riktat stöd till hushåll och små och medelstora företag. Ett angreppssätt grundat på individuellt ansvar och samarbete med Gulfens partner, snarare än på ännu ett lager byråkrati, skulle vara effektivare. Texten går i den riktningen genom att uppmana till samordning med den saudiledda sjökoalitionen och med Nato.
Att fördöma räcker inte: finansieringen måste strypas, rutterna skyddas och kostnaden för fartygen tas.
Europaparlamentet har antagit en resolution som fördömer huthiernas attacker och uppmanar rådet att föra upp rörelsen på unionens terroristlista. Det är inte en lag, men en tydlig politisk signal: sjösäkerhet och navigationsfrihet är direkta europeiska intressen, och unionen måste sluta lägga ut sitt skydd på entreprenad.
Att föra upp huthierna på EU:s terroristlista handlar inte om att visa upp en symbol. Ett sådant beslut, som fattas på förslag av den höga representanten, gör det möjligt att frysa rörelsens och dess medhjälpares tillgångar och att förbjuda tillhandahållande av medel. Parlamentet nöjer sig inte med att fördöma: det uppmanar rådet att agera utan dröjsmål och rikta in sig på de militära och politiska grenarna, ledarna och säkerhetsapparaten. Motprestationen är tydlig: alla åtgärder måste vara riktade och åtföljas av klara humanitära undantag, så att biståndet till jemenitiska civila inte blockeras. Det är rätt angreppssätt: träffa de ansvariga, inte offren.
Texten stannar inte där. Den uppmanar till att montera ned finansieringskanalerna, inklusive oljesmuggling och olagliga kapitalöverföringar, och att stärka samarbetet mellan finansunderrättelseenheter, Europol och Eurojust. Den uppmanar också att utvidga de restriktiva åtgärderna till alla som levererar vapen och komponenter till huthierna, och att bättre upprätthålla FN:s vapenembargo. På denna punkt driver parlamentet på för att medlemsstaterna ska ta sitt ansvar: noggranna och transparenta bedömningar av vapenexport, i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/GUSP och vapenhandelsfördraget.
Röda havet och Bab el-Mandeb är inte punkter på en karta. De är handelsvägar som hela laster avsedda för Europa är beroende av. Huthiernas attacker mot fartyg, och den utlysta sjöblockaden mot Saudiarabien, driver upp transport- och försäkringskostnaderna och hotar försörjningstryggheten på energiområdet. Parlamentet säger det klart: störningen av logistikflödena har blivit ett instrument för strategisk påtryckning. Mot detta är operation EUNAVFOR ASPIDES avgörande, men den är underdimensionerad. Parlamentet beklagar att den har långt färre än de tio fartyg som bedömdes nödvändiga vid starten och uppmanar medlemsstaterna att bidra med fregatter med luftförsvar och antidrönarkapacitet samt med flygplan för sjöpatrullering.
Det är där skon klämmer. De medlemsstater som ännu inte bidrar måste göra det, och rådet måste förlänga operationen efter den 28 februari 2027. Men kostnadsfrågan kan inte ignoreras: varje fartyg som skickas är ett fartyg som tas bort från ett annat uppdrag, och varje försening i bidraget innebär att handelsfartyg exponeras. Parlamentet begär också en skyndsam bedömning av konsekvenserna för energi, inflation och europeiska hamnar, och riktat stöd till hushåll och små och medelstora företag. Ett angreppssätt grundat på individuellt ansvar och samarbete med Gulfens partner, snarare än på ännu ett lager byråkrati, skulle vara effektivare. Texten går i den riktningen genom att uppmana till samordning med den saudiledda sjökoalitionen och med Nato.
Att fördöma räcker inte: finansieringen måste strypas, rutterna skyddas och kostnaden för fartygen tas.
