Europaparlamentet har antagit en resolution som fördömer mordet på Mutotwe Kafwaya, oppositionsmedlem och tidigare minister, som sköts ihjäl den 14 augusti 2026 under en husrannsakan av säkerhetsstyrkorna i Lusaka. Texten uppmanar de zambiska myndigheterna att genomföra oberoende och transparenta utredningar, att sätta stopp för godtyckliga gripanden och att garantera yttrandefrihet, pressfrihet och mötesfrihet. Parlamentet uppmanar också Europeiska unionen och dess medlemsstater att ta upp dessa kränkningar på högsta politiska nivå och att stödja det zambiska civilsamhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna att agera; denna text är inte en lag.
Zambia höll val den 13 augusti 2026. Dagen därpå genomsökte säkerhetsstyrkorna en fastighet i Lusaka med koppling till oppositionskandidaten till presidentposten, Brian Mundubile, grep flera oppositionsmedlemmar och sköt ihjäl Mutotwe Kafwaya. Enligt Zambias människorättskommission har minst 84 personer hållits frihetsberövade utan formell åtalspunkt, och passen för sju oppositionsprofiler har återkallats. Brian Mundubile, hans vicepresidentkandidat Makebi Zulu och 16 andra personer åtalas för landsförräderi, ett brott som kan ge 20 års fängelse till livstids fängelse och som inte är möjligt att bli frigiven mot borgen för. Europaparlamentet reagerar på denna situation genom en politisk resolution, utan lagstiftande värde.
Fördömande av mordet och repressionenParlamentet fördömer mordet på Mutotwe Kafwaya och den ökande politiska repressionen sedan valet den 13 augusti 2026.
Oberoende och transparenta utredningarDet uppmanar enträget de zambiska myndigheterna att genomföra oberoende och transparenta utredningar av alla anklagelser om olaglig användning av våld, godtyckliga gripanden och hot, särskilt omständigheterna kring mordet på Mutotwe Kafwaya, så att de ansvariga ställs till svars för sina handlingar.
Slut på godtyckliga gripandenDet uppmanar de zambiska myndigheterna att sätta stopp för godtyckliga gripanden, frihetsberövanden och hot mot oppositionsmedlemmar och deras anhängare, att informera de frihetsberövade om skälen för deras gripande och de åtalspunkter som riktas mot dem, att garantera dem tillgång till advokat, familj och sjukvård, och att utan dröjsmål ställa dem inför oberoende och opartiska domstolar.
Grundläggande friheter garanterasDet uppmanar de zambiska myndigheterna att garantera yttrandefrihet, press- och mediefrihet samt frihet till fredliga sammankomster och föreningsfrihet, och att avstå från att missbruka lagar om nationell säkerhet och straffrättssystemet.
Europeiska unionens agerandeDet uppmanar unionen och dess medlemsstater att ta upp dessa kränkningar på högsta politiska nivå, att noga följa situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsprocesserna, att stödja zambiska civilsamhällesorganisationer, människorättsförsvarare och journalister, och att följa upp rekommendationerna från Europeiska unionens valobservatörsuppdrag i Zambia.
Parlamentet antog resolutionen med 562 röster för, 1 röst emot och 33 nedlagda röster, vid en elektronisk omröstning med namnupprop den 17 september 2026.
Denna resolution skapar inte nya rättigheter för EU-medborgare och har ingen lagstiftande räckvidd. Den förpliktar Europaparlamentet att utöva påtryckningar på de zambiska myndigheterna för att de konstaterade människorättskränkningarna efter valet ska bli föremål för oberoende utredningar och att personer som frihetsberövats godtyckligt ska behandlas i enlighet med lagen. Den uppmanar också Europeiska unionen och dess medlemsstater att fortsätta stödja civilsamhället, människorättsförsvarare och journalister i Zambia, och att följa situationens utveckling. Texten överlämnas till rådet, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor, Afrikanska unionen, Förenta nationerna samt Zambias regering och parlament.
Europaparlamentet har fördömt mordet på Mutotwe Kafwaya, tidigare oppositionsminister, som sköts den 14 augusti 2026 vid en husrannsakan i Lusaka, och repressionen efter valet den 13 augusti, med 562 röster för, en emot och 33 nedlagda röster. Resolutionen är riktig. Men en moralisk fördömelse skipar inte rättvisa, och det är de zambiska myndigheterna, inte Strasbourg, som ska utreda, åtala och döma.
Resolutionen skapar inga juridiska förpliktelser, varken för Zambia eller för unionen. Den säger det som är rätt: en man har dödats, minst 84 personer har hållits frihetsberövade utan formell åtalspunkt enligt Zambias människorättskommission, sju pass har återkallats för oppositionsgestalter, och 18 personer, däribland Brian Mundubile och Makebi Zulu, är åtalade för landsförräderi, ett brott som kan ge 20 år till livstid och som inte medger borgen. Parlamentet kräver oberoende utredningar, ett slut på godtyckliga gripanden och respekt för rättsliga garantier. Det är miniminivån.
Men en resolution stoppar inte en husrannsakan. Makten att åtala tillhör de zambiska myndigheterna, och det är där skon klämmer: när polisen gör husrannsakan, när domstolarna stänger sista dagen för valrättsliga överklaganden, när pass beslagtas, är problemet inte bristen på lagtexter, det är det politiska användandet av institutionerna. Parlamentet säger det med försiktiga ord när det uppmanar till att avstå från missbruk av nationella säkerhetslagar. Det måste sägas tydligare: zambisk rätt finns, den är helt enkelt missbrukad.
Texten påminner om det nära partnerskapet mellan unionen och Zambia, bland annat via Global Gateway och kritiska råvaror, och kräver att dessa kränkningar tas upp på högsta politiska nivå. Det är rätt riktning, men djävulen sitter i genomförandet. Ett ekonomiskt partnerskap som fortsätter som om ingenting hänt sänder en signal: kontrakten går före kropparna. Omvänt skulle ett abrupt avbrytande först drabba vanliga zambier. Den smala vägen består i att koppla konkreta förmåner, visum, riktade finansieringar, rättsligt samarbete, till verifierbara handlingar: frigivning av frihetsberövade utan åtal, advokaters tillträde, en oberoende utredning av Mutotwe Kafwayas död.
Parlamentet kräver också stöd till civilsamhället, människorättsförsvarare och journalister. Det är där europeiska pengar kan göra skillnad, långt från pressmeddelanden. Att finansiera rättsliga observatörer, offentliga försvarare och oberoende lokala medier är att hjälpa dem som tar risker, inte dem som undertecknar protokoll. Och det kostar oändligt mycket mindre än en valobservatörsmission vars rekommendationer, som texten påminner om, fortfarande väntar på att följas.
Att fördöma ett mord med 562 röster ersätter inte en oberoende utredning i Lusaka.
Europaparlamentet har fördömt mordet på Mutotwe Kafwaya, tidigare oppositionsminister, som sköts den 14 augusti 2026 vid en husrannsakan i Lusaka, och repressionen efter valet den 13 augusti, med 562 röster för, en emot och 33 nedlagda röster. Resolutionen är riktig. Men en moralisk fördömelse skipar inte rättvisa, och det är de zambiska myndigheterna, inte Strasbourg, som ska utreda, åtala och döma.
Resolutionen skapar inga juridiska förpliktelser, varken för Zambia eller för unionen. Den säger det som är rätt: en man har dödats, minst 84 personer har hållits frihetsberövade utan formell åtalspunkt enligt Zambias människorättskommission, sju pass har återkallats för oppositionsgestalter, och 18 personer, däribland Brian Mundubile och Makebi Zulu, är åtalade för landsförräderi, ett brott som kan ge 20 år till livstid och som inte medger borgen. Parlamentet kräver oberoende utredningar, ett slut på godtyckliga gripanden och respekt för rättsliga garantier. Det är miniminivån.
Men en resolution stoppar inte en husrannsakan. Makten att åtala tillhör de zambiska myndigheterna, och det är där skon klämmer: när polisen gör husrannsakan, när domstolarna stänger sista dagen för valrättsliga överklaganden, när pass beslagtas, är problemet inte bristen på lagtexter, det är det politiska användandet av institutionerna. Parlamentet säger det med försiktiga ord när det uppmanar till att avstå från missbruk av nationella säkerhetslagar. Det måste sägas tydligare: zambisk rätt finns, den är helt enkelt missbrukad.
Texten påminner om det nära partnerskapet mellan unionen och Zambia, bland annat via Global Gateway och kritiska råvaror, och kräver att dessa kränkningar tas upp på högsta politiska nivå. Det är rätt riktning, men djävulen sitter i genomförandet. Ett ekonomiskt partnerskap som fortsätter som om ingenting hänt sänder en signal: kontrakten går före kropparna. Omvänt skulle ett abrupt avbrytande först drabba vanliga zambier. Den smala vägen består i att koppla konkreta förmåner, visum, riktade finansieringar, rättsligt samarbete, till verifierbara handlingar: frigivning av frihetsberövade utan åtal, advokaters tillträde, en oberoende utredning av Mutotwe Kafwayas död.
Parlamentet kräver också stöd till civilsamhället, människorättsförsvarare och journalister. Det är där europeiska pengar kan göra skillnad, långt från pressmeddelanden. Att finansiera rättsliga observatörer, offentliga försvarare och oberoende lokala medier är att hjälpa dem som tar risker, inte dem som undertecknar protokoll. Och det kostar oändligt mycket mindre än en valobservatörsmission vars rekommendationer, som texten påminner om, fortfarande väntar på att följas.
Att fördöma ett mord med 562 röster ersätter inte en oberoende utredning i Lusaka.