Europaparlamentet röstade emot kommissionens beslut att den 29 juni 2026 förnya godkännandet för utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen NK603 x T25. Parlamentet begär att kommissionen ska upphäva beslutet och inte förnya godkännandet, eftersom det saknas tillräckliga bevis om dess långsiktiga påverkan. Parlamentet begär också en reform av beslutsförfarandet för GMO. Denna omröstning är inte en förhandlingsposition och ändrar ännu inte lagen.
Kommissionen hade den 29 juni 2026 antagit ett beslut om att förnya godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller genetiskt modifierad majs NK603 x T25, i enlighet med EU:s regler om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Denna majs kombinerar två egenskaper för tolerans mot herbicider: glyfosat och glufosinatammonium. Parlamentet bestrider detta beslut och begär att det ska upphävas.
Begäran om upphävande av beslutetParlamentet begär att kommissionen ska upphäva sitt beslut av den 29 juni 2026 som förnyade godkännandet av den genetiskt modifierade majsen NK603 x T25.
Vägran att förnyaParlamentet uppmanar kommissionen att inte förnya godkännandet av denna majs, eftersom det saknas tillräckliga bevis om dess långsiktiga inverkan på biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, jordbrukarnas försörjningsmöjligheter och djurs hälsa.
Reform av GMO-förfarandetParlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett lagförslag för att reformera beslutsförfarandet för GMO, med tanke på parlamentets upprepade invändningar och avsaknaden av kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.
Överskridande av befogenheterParlamentet anser att kommissionens beslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i regelverket och inte är förenligt med unionsrätten.
Parlamentet antog denna resolution med 460 röster för, 189 emot och 14 nedlagda röster.
I praktiken är den genetiskt modifierade majsen NK603 x T25 fortfarande godkänd för närvarande: kommissionens beslut av den 29 juni 2026 upphävs inte genom denna omröstning. Parlamentet begär att kommissionen ska ompröva detta godkännande och inte förnya det, men kommissionen är inte skyldig att följa detta yttrande. Om kommissionen upphävde sitt beslut skulle produkter som innehåller denna majs inte längre kunna släppas ut på unionsmarknaden. Parlamentet begär också en reform av beslutsförfarandet för GMO, vilket skulle kunna ändra hur dessa godkännanden beslutas i framtiden.
Europaparlamentet har röstat emot förnyelsen av godkännandet för den genetiskt modifierade majsen NK603 x T25 och begär att kommissionen ska upphäva sitt beslut av den 29 juni 2026. Denna omröstning är inte en lag: den avslöjar framför allt en mekanism där kommissionen godkänner utan kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna, och där parlamentet endast har en politisk vetorätt utan bindande verkan.
Kommissionens beslut av den 29 juni 2026 förnyar godkännandet för majsen NK603 x T25, en staplad majs som är tolerant mot glyfosat och glufosinatammonium. Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder uppnådde ingen kvalificerad majoritet vid sin omröstning den 27 april 2026. Kommissionen beslutade därför ensam, vilket kommittéförfarandet tillåter. Parlamentet invänder: det anser att beslutet överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003 och att det är oförenligt med målet om hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön.
Men denna invändning är inte en lag. Den uppmanar kommissionen att upphäva sitt beslut och att inte förnya godkännandet. Kommissionen är inte skyldig att följa detta yttrande. Konkret är majsen NK603 x T25 fortfarande godkänd för utsläppande på marknaden för livsmedel och foder. Produkter som innehåller den kan fortfarande cirkulera i unionen. Parlamentet begär också en reform av GMO-förfarandet, men även det är en uppmaning, inte en skyldighet.
Debatten om GMO reduceras alltför ofta till en motsättning mellan förespråkare och motståndare. Den centrala punkten ligger någon annanstans: det nuvarande förfarandet gör det möjligt för kommissionen att godkänna en produkt utan kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna, samtidigt som den möter parlamentets upprepade invändningar. Var och en kan skjuta ansvaret på den andra. Medlemsstaterna tar inte ansvar för sin röst, kommissionen tar ensam ansvar för ett beslut som parlamentet bestrider, och medborgaren vet inte längre vem som har beslutat vad. Detta är inte en vetenskaplig fråga, det är en fråga om politiskt ansvar.
Parlamentet betonar att EFSA inte har undersökt de långsiktiga effekterna på biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, jordbrukarnas försörjning och djurs hälsa, och att dess yttrande från 2025 inte omfattar dessa dimensioner. Parlamentet pekar också på den ökade användningen av kompletterande herbicider och risken för att jordbrukare låses in i ett system som är beroende av herbicider. Dessa argument förtjänar att vägas. Men svaret kan inte vara att låta kommissionen besluta ensam med hänvisning till att det saknas majoritet. En strategi grundad på subsidiaritet och ansvar skulle innebära att medlemsstaterna tar ansvar för sina val, att godkännanden ses över med jämna mellanrum med verkliga data, och att jordbrukarna har frihet att välja sina grödor utan att låsas fast av ett system av utsäde och herbicider.
I nuläget begär parlamentet upphävande och en reform. Kommissionen kan ignorera båda. Majsen är fortfarande godkänd, och förfarandet är fortfarande blockerat.
En invändning utan bindande verkan är ännu en protest i ett förfarande som redan har urholkat allas ansvar.
Europaparlamentet har röstat emot förnyelsen av godkännandet för den genetiskt modifierade majsen NK603 x T25 och begär att kommissionen ska upphäva sitt beslut av den 29 juni 2026. Denna omröstning är inte en lag: den avslöjar framför allt en mekanism där kommissionen godkänner utan kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna, och där parlamentet endast har en politisk vetorätt utan bindande verkan.
Kommissionens beslut av den 29 juni 2026 förnyar godkännandet för majsen NK603 x T25, en staplad majs som är tolerant mot glyfosat och glufosinatammonium. Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder uppnådde ingen kvalificerad majoritet vid sin omröstning den 27 april 2026. Kommissionen beslutade därför ensam, vilket kommittéförfarandet tillåter. Parlamentet invänder: det anser att beslutet överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003 och att det är oförenligt med målet om hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön.
Men denna invändning är inte en lag. Den uppmanar kommissionen att upphäva sitt beslut och att inte förnya godkännandet. Kommissionen är inte skyldig att följa detta yttrande. Konkret är majsen NK603 x T25 fortfarande godkänd för utsläppande på marknaden för livsmedel och foder. Produkter som innehåller den kan fortfarande cirkulera i unionen. Parlamentet begär också en reform av GMO-förfarandet, men även det är en uppmaning, inte en skyldighet.
Debatten om GMO reduceras alltför ofta till en motsättning mellan förespråkare och motståndare. Den centrala punkten ligger någon annanstans: det nuvarande förfarandet gör det möjligt för kommissionen att godkänna en produkt utan kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna, samtidigt som den möter parlamentets upprepade invändningar. Var och en kan skjuta ansvaret på den andra. Medlemsstaterna tar inte ansvar för sin röst, kommissionen tar ensam ansvar för ett beslut som parlamentet bestrider, och medborgaren vet inte längre vem som har beslutat vad. Detta är inte en vetenskaplig fråga, det är en fråga om politiskt ansvar.
Parlamentet betonar att EFSA inte har undersökt de långsiktiga effekterna på biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, jordbrukarnas försörjning och djurs hälsa, och att dess yttrande från 2025 inte omfattar dessa dimensioner. Parlamentet pekar också på den ökade användningen av kompletterande herbicider och risken för att jordbrukare låses in i ett system som är beroende av herbicider. Dessa argument förtjänar att vägas. Men svaret kan inte vara att låta kommissionen besluta ensam med hänvisning till att det saknas majoritet. En strategi grundad på subsidiaritet och ansvar skulle innebära att medlemsstaterna tar ansvar för sina val, att godkännanden ses över med jämna mellanrum med verkliga data, och att jordbrukarna har frihet att välja sina grödor utan att låsas fast av ett system av utsäde och herbicider.
I nuläget begär parlamentet upphävande och en reform. Kommissionen kan ignorera båda. Majsen är fortfarande godkänd, och förfarandet är fortfarande blockerat.
En invändning utan bindande verkan är ännu en protest i ett förfarande som redan har urholkat allas ansvar.
