Europaparlamentet har antagit en resolution som stöder Kosovos anslutning till Europeiska unionen och uppmanar rådet att bjuda in kommissionen att lägga fram sitt frågeformulär och sitt yttrande om den ansökan om anslutning som lämnades in i december 2022. Det uppmanar de fem medlemsstater som inte har erkänt Kosovo att göra det utan dröjsmål. Texten välkomnar att unionens åtgärder mot Kosovo har hävts och att 216 miljoner euro frigjordes i december 2025 och 205 miljoner euro i början av 2026. Parlamentet efterlyser också reformer avseende rättsstatsprincipen, korruption, organiserad brottslighet, medier och offentlig förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera, detta är inte en lag.
Kosovo lämnade in sin ansökan om anslutning till Europeiska unionen i december 2022. Kommissionen har offentliggjort sin årliga rapport för 2025 om Kosovo, som bedömer landets framsteg när det gäller reformer och europeisk integration. Europaparlamentet granskar denna rapport varje år och antar en resolution som uttrycker sin politiska ståndpunkt. Denna resolution är inte en rättsakt: den skapar inte några rättsliga skyldigheter för medlemsstaterna eller för Kosovo. Den tjänar till att vägleda kommissionens och rådets arbete.
Anslutningsansökan stödsParlamentet stöder Kosovos ansökan om anslutning som lämnades in i december 2022 och uppmanar rådet att bjuda in kommissionen att utan dröjsmål lägga fram sitt frågeformulär och sitt yttrande. Det uppmanar rådet att bevilja status som kandidatland när kriterierna är uppfyllda.
Erkännande från de fem medlemsstaternaParlamentet uppmanar de fem medlemsstater i unionen som ännu inte har erkänt Kosovos självständighet att göra det utan dröjsmål, så att landet kan gå framåt på lika villkor med de andra kandidaterna.
Frigjort stöd: 216 och 205 miljonerParlamentet välkomnar att unionens åtgärder mot Kosovo har hävts och att 216 miljoner euro frigjordes i prioriterade kontrakt och programplanering i december 2025, och därefter de återstående 205 miljoner euro i början av 2026.
Reformer villkorade av resultatParlamentet uppmanar Kosovo att göra framsteg när det gäller rättsstatsprincipen, grundläggande friheter och kampen mot korruption, särskilt korruption på hög nivå. Allt stöd före anslutning måste vara strikt villkorat av mätbara och verifierbara resultat.
Strategier mot korruption och brottslighetParlamentet kräver att en nationell strategi och handlingsplan mot korruption för 2025-2028 antas snabbt, ett ökat användande av tillgångsdeklarationer och integritetsplaner, samt en strategi och handlingsplan mot organiserad brottslighet.
Roaming och digital omställningParlamentet uppmanar till ett snabbt antagande av förhandlingsmandat för att utvidga roamingordningen till unionens nationella taxor i västra Balkan, inklusive Kosovo. Det begär också att Kosovo anpassar sig till kodexen för elektronisk kommunikation, direktivet om åtgärder för en hög gemensam nivå på cybersäkerhet i hela unionen (NIS 2), 5G-verktygslådan, förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader och EU:s ramverk för digital identitet.
Europaparlamentet antog resolutionen med 412 röster för, 174 röster emot och 58 nedlagda röster vid en elektronisk omröstning med namnupprop den 17 juni 2026.
För medborgarna i Kosovo innebär denna resolution att Europaparlamentet stöder deras anslutningsperspektiv och begär att de fem medlemsstater som ännu inte erkänner Kosovo ska göra det. Frigörandet av 216 miljoner euro i december 2025 och 205 miljoner euro i början av 2026 skulle kunna finansiera konkreta projekt, men parlamentet insisterar på att allt framtida stöd ska bero på mätbara resultat i kampen mot korruption och för rättsstatsprincipen. Medborgarna i västra Balkan skulle också på sikt kunna dra nytta av en utvidgning av roamingordningen till unionens nationella taxor, vilket skulle sänka kostnaderna för mobilkommunikation i regionen. Denna resolution är inte en lag: den uttrycker parlamentets politiska ståndpunkt och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera.
Europaparlamentet har antagit en resolution som stöder Kosovos ansökan om medlemskap, inlämnad i december 2022, och uppmanar rådet att bjuda in kommissionen att lägga fram sitt frågeformulär och sitt yttrande. Det uppmanar de fem medlemsstater som inte har erkänt Kosovo att göra det utan dröjsmål. Det är inte en lag, men en tydlig politisk signal: Kosovos framtid är i unionen, och förseningar har ett pris.
Fem medlemsstater har fortfarande inte erkänt Kosovos självständighet, som utropades 2008. Denna situation blockerar landets europeiska väg: utan enhälligt erkännande kan Kosovo inte gå framåt på lika villkor med de andra kandidaterna. Parlamentet uppmanar dessa fem stater att erkänna Kosovo utan dröjsmål. Det är inte en juridisk skyldighet, men en trängande politisk vädjan. Varje försenat år är ett år av reformer som inte finansieras, projekt som inte ser dagens ljus och europeisk trovärdighet som vittrar sönder i en region där Ryssland och Kina flyttar fram sina pjäser.
Parlamentet välkomnar att unionens åtgärder mot Kosovo har hävts, åtgärder som hade vidtagits 2023 efter spänningar i landets norra del. Dessa åtgärder hade negativa återverkningar på det kosovanska samhället, särskilt på lokalsamhällen, civilsamhällesorganisationer och små och medelstora företag. Att de hävdes gjorde det möjligt att frigöra 216 miljoner euro i december 2025 och 205 miljoner euro i början av 2026. Men parlamentet beklagar bristen på transparens och åtgärdernas långa varaktighet, trots att Kosovo hade uppfyllt kraven. En påminnelse: ekonomiska sanktioner är tveeggade vapen; de drabbar först medborgarna och företagen, inte regeringarna.
Parlamentet insisterar: allt stöd inför anslutningen måste vara strikt underordnat mätbara och verifierbara resultat när det gäller rättsstatsprincipen, grundläggande friheter och kampen mot korruption, särskilt korruption på hög nivå. Det är en sund hållning: europeiska skattebetalares pengar ska inte finansiera skenreformer. Men mekanismen måste vara tydlig: om stödet betalas ut före resultaten belönar det tillkännagivandet, inte handlingen. Om det betalas ut efteråt finansierar det reformer som redan har genomförts, vilket kan avskräcka stater som inte har medel att gå framåt på egen hand. Villkorligheten måste därför vara gradvis och åtföljas av tekniskt stöd, inte av ett permanent utpressningshot.
Parlamentet uppmanar också Kosovo att snabbt anta en nationell strategi och handlingsplan mot korruption för 2025-2028, samt en strategi mot organiserad brottslighet. Det påpekar att Kosovo har fallit i korruptionsindexet: 76:e plats av 182 länder 2025, tre placeringar sämre än 2024. Korruption är ett systemiskt problem som undergräver institutionernas funktion och allmänhetens förtroende. Utan konkreta resultat kommer utländska investeringar att förbli blygsamma och unga att fortsätta lämna landet. Parlamentet har rätt att insistera, men det måste också se till att unionen inte överöser Kosovo med rapporter och utvärderingsuppdrag som fördröjer reformerna i stället för att påskynda dem.
Parlamentet uppmanar till att snabbt anta förhandlingsmandat för att utsträcka roamingordningen med unionens nationella taxor till västra Balkan, inklusive Kosovo. Denna konkreta åtgärd skulle sänka kostnaderna för mobilkommunikation för medborgare och företag och stärka den regionala konnektiviteten. Det är den typen av initiativ som för unionen närmare sina grannar utan stora ord. Parlamentet begär också att Kosovo anpassar sig till kodexen för elektronisk kommunikation, NIS 2-direktivet, 5G-verktygslådan, förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader och EU:s ram för digital identitet. Regler som, om de införlivas urskillningslöst, ökar kostnaderna för lokala företag. Unionen måste hjälpa Kosovo att anta dessa normer på ett proportionerligt sätt, inte påtvinga ytterligare byråkrati.
Att erkänna Kosovo är ingen gåva: det är ett villkor för att Europa ska förbli trovärdigt på Balkan.
Europaparlamentet har antagit en resolution som stöder Kosovos ansökan om medlemskap, inlämnad i december 2022, och uppmanar rådet att bjuda in kommissionen att lägga fram sitt frågeformulär och sitt yttrande. Det uppmanar de fem medlemsstater som inte har erkänt Kosovo att göra det utan dröjsmål. Det är inte en lag, men en tydlig politisk signal: Kosovos framtid är i unionen, och förseningar har ett pris.
Fem medlemsstater har fortfarande inte erkänt Kosovos självständighet, som utropades 2008. Denna situation blockerar landets europeiska väg: utan enhälligt erkännande kan Kosovo inte gå framåt på lika villkor med de andra kandidaterna. Parlamentet uppmanar dessa fem stater att erkänna Kosovo utan dröjsmål. Det är inte en juridisk skyldighet, men en trängande politisk vädjan. Varje försenat år är ett år av reformer som inte finansieras, projekt som inte ser dagens ljus och europeisk trovärdighet som vittrar sönder i en region där Ryssland och Kina flyttar fram sina pjäser.
Parlamentet välkomnar att unionens åtgärder mot Kosovo har hävts, åtgärder som hade vidtagits 2023 efter spänningar i landets norra del. Dessa åtgärder hade negativa återverkningar på det kosovanska samhället, särskilt på lokalsamhällen, civilsamhällesorganisationer och små och medelstora företag. Att de hävdes gjorde det möjligt att frigöra 216 miljoner euro i december 2025 och 205 miljoner euro i början av 2026. Men parlamentet beklagar bristen på transparens och åtgärdernas långa varaktighet, trots att Kosovo hade uppfyllt kraven. En påminnelse: ekonomiska sanktioner är tveeggade vapen; de drabbar först medborgarna och företagen, inte regeringarna.
Parlamentet insisterar: allt stöd inför anslutningen måste vara strikt underordnat mätbara och verifierbara resultat när det gäller rättsstatsprincipen, grundläggande friheter och kampen mot korruption, särskilt korruption på hög nivå. Det är en sund hållning: europeiska skattebetalares pengar ska inte finansiera skenreformer. Men mekanismen måste vara tydlig: om stödet betalas ut före resultaten belönar det tillkännagivandet, inte handlingen. Om det betalas ut efteråt finansierar det reformer som redan har genomförts, vilket kan avskräcka stater som inte har medel att gå framåt på egen hand. Villkorligheten måste därför vara gradvis och åtföljas av tekniskt stöd, inte av ett permanent utpressningshot.
Parlamentet uppmanar också Kosovo att snabbt anta en nationell strategi och handlingsplan mot korruption för 2025-2028, samt en strategi mot organiserad brottslighet. Det påpekar att Kosovo har fallit i korruptionsindexet: 76:e plats av 182 länder 2025, tre placeringar sämre än 2024. Korruption är ett systemiskt problem som undergräver institutionernas funktion och allmänhetens förtroende. Utan konkreta resultat kommer utländska investeringar att förbli blygsamma och unga att fortsätta lämna landet. Parlamentet har rätt att insistera, men det måste också se till att unionen inte överöser Kosovo med rapporter och utvärderingsuppdrag som fördröjer reformerna i stället för att påskynda dem.
Parlamentet uppmanar till att snabbt anta förhandlingsmandat för att utsträcka roamingordningen med unionens nationella taxor till västra Balkan, inklusive Kosovo. Denna konkreta åtgärd skulle sänka kostnaderna för mobilkommunikation för medborgare och företag och stärka den regionala konnektiviteten. Det är den typen av initiativ som för unionen närmare sina grannar utan stora ord. Parlamentet begär också att Kosovo anpassar sig till kodexen för elektronisk kommunikation, NIS 2-direktivet, 5G-verktygslådan, förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader och EU:s ram för digital identitet. Regler som, om de införlivas urskillningslöst, ökar kostnaderna för lokala företag. Unionen måste hjälpa Kosovo att anta dessa normer på ett proportionerligt sätt, inte påtvinga ytterligare byråkrati.
Att erkänna Kosovo är ingen gåva: det är ett villkor för att Europa ska förbli trovärdigt på Balkan.
