Den 18 december 2024 gav Europaparlamentet grönt ljus för att, på Europeiska unionens vägnar, ingå FN:s konvention om transparens i fördragsbaserade skiljeförfaranden mellan investerare och stater. Texten syftar till att göra skiljeförfaranden som involverar utländska investerare och stater mer transparenta.
Skiljeförfaranden mellan investerare och stater (eller ISDS, för Investor-State Dispute Settlement) är en mekanism som gör det möjligt för ett utländskt företag att stämma en stat inför en privat skiljedomstol om företaget anser att dess investerarrättigheter har kränkts. Dessa förfaranden kritiseras ofta för bristande transparens: stängda förhandlingar, konfidentiella handlingar och avsaknad av civilsamhällets deltagande. FN:s konvention om transparens i fördragsbaserade skiljeförfaranden (kallad Mauritiuskonventionen) antogs 2014 för att åtgärda dessa brister. Den tillämpar FN:s kommission för internationell handelsrätts (UNCITRAL) transparensregler på befintliga skiljeförfaranden.
Europaparlamentet godkände rådets beslut om att ingå konventionen på EU:s vägnar. Det innebär att Europeiska unionen officiellt kan ansluta sig till detta internationella fördrag. Föredraganden Anna Cavazzini (De gröna/EFA, Tyskland) betonade att konventionen är ett viktigt steg mot ökad transparens och legitimitet i tvistlösningen mellan investerare och stater. Parlamentet underströk också behovet av en djupgående reform av skiljeförfarandesystemet och stödde det pågående arbetet inom UNCITRAL för att inrätta en permanent multilateral domstol.
Den lagstiftande resolutionen antogs med stor majoritet: 591 röster för, 7 emot och 53 nedlagda röster. Omröstningen bekräftar parlamentets stöd för en mer öppen och demokratisk syn på internationellt skiljeförfarande.
Konkret kommer EU:s anslutning till Mauritiuskonventionen att göra UNCITRAL:s transparensregler obligatoriska för alla framtida skiljeförfaranden baserade på investeringsavtal som ingåtts av unionen. Detta innebär:
För EU-medborgarna är detta ett framsteg när det gäller demokrati och ansvarsskyldighet: beslut som rör offentliga medel och offentlig politik blir mindre ogenomskinliga. Parlamentet kommer att fortsätta följa ärendet för att säkerställa att transparensen inte blir en död bokstav och att skiljeförfarandesystemet utvecklas mot en mer rättvis rättskipning.
Inga resultat hittades